Godis måste vara svenskarnas absoluta favorit när det kommer till sötsaker. Italienarna äter bakverk, japanerna risknyten och svenskarna lösgodis. Men hur ser godisets historia ut? Det har vi tagit reda på!
Vi har tidigare skrivit om att godis faktiskt har en del positiva effekter på hälsan.
”Choklad kan dessutom rätta till en brist på magnesium, som är viktig för en rad olika funktioner i din kropp. Choklad är även en bra källa till koppar och kan därmed förstärka försvaret i kroppen mot hjärt-kärlsjukdomar och cancer.”
Vi vet dock också att sockret i godiset inte är så bra, om man äter för mycket av det. Men visste de det på slutet av 1800-talet när skånska sockerbruk försåg hela landet med raffinerat socker från svenska sockerbetor? Kanske inte, men det var på grund av detta som godiset kunde börja massproduceras. Innan dess var sockret dyrt och det var bara de allra rikaste som kunde snaska godis. I och med industrialismen kom godiset så att massproduceras i fabrikerna och vi började äta godis, i kioskerna, på biograferna, på stationerna.
Den svenska klassikern Aladdinasken, kom mitt under andra världskriget år 1944. När de lediga lördagarna sedan infördes, kom lördagsgodiset på köpet. Men det var faktiskt inte förrän i mitten på 80-talet som alla våras lösgodis började säljas i affärerna. Då rekommenderade Livsmedelsverket Hälsovårdsnämnden att tillåta självplock för kunderna. Att det såldes på så många ställen i Sverige och i så stora mängder, ledde till att priserna på lösgodis sjönk. På 20 år har svenskarna ökat konsumtionen av godis med ungefär 50 procent och det motsvarar dubbelt så mycket godis som resten av EU-länderna äter.